Constance Michnik Fredriksson

I mitt arbete behandlar jag den repetitiva vardagen. Vardagens saker och ägodelar och relationerna innanför hemmets ramar. En kökskniv, ett dukat bord, en pappa som ber sin son att sitta rakt i ryggen. Små stämningar i det ordinära som sylvasst skär igenom rummet.
Jag arbetar med förgängliga och sköra material som bröd och pasta och gjuter in dessa i härdplast.
Plasten är det giftiga och det artificiella. Det pålagda leendet och välstrukna tyget i en ny klänning.
Middagen är rummet där roller inom familjen blir synliga: vem lagar, vem äter, vem pratar och vem förblir tyst.
Brödet är både köttet och kroppen, fundamentalt i det dagliga livet.
Den enes död den andres bröd.
Det tillverkade brödet blir en bild av produktion och automation, ens arbete och dagliga vanor.