Laurens Rohlfs

För runt ett år sen började jag lägga märke till förenklade piktogram av vägar som susade förbi mig längs motorvägen, tryckta som loggor på lastbilar och husvagnar. Trots deras avskalade uttryck och hastigheten de passerade mig med, kunde jag tydligt läsa dem som vägar som smalnade av mot horisonten. Jag drogs till deras generiska uttryck – bara små detaljer skiljde dem åt – som att de var olika versioner av samma idé.

Under en sommardag på en resa i Tyskland, såg jag ett piktogram format som bokstaven A. Den tydlighet som funnits i tecknet – idén väg – var plötsligt satt ur spel. Skulle det föreställa en väg, eller var det en bokstav? Kommunikationen var tvetydig, men sambandet mellan distans och språk kändes träffande. Jag föreställde mig att för länge sen, när alfabetet skapades, tog bokstaven A sin form för att efterlikna en väg. Kanske som en påminnelse om de glapp som finns i språket. Som för att säga: var medveten om avståndet mellan världen och våra beskrivningar av den.