Zoi Johansson

“En dag insåg jag att jag stod på en platå av min egen livstid. Jag såg på alla minnen som artefakter. Objekt, frusna i tiden. För varje år som gick blev de dammigare och dammigare. Till slut var de helt oigenkännliga på grund av sin slöja av smuts. Och nu. Nu har jag tagit ett steg in i detta spektakel. In i mitt livs museum.” (Citat från min masteressä Autonomier)
Jag arbetar med relief och skulptur i en uråldrig putsteknik från Marocko, kallad Tadelakt. Jag kombinerar dem med uråldriga historier från Svarta havet, som mina förfäder kommer ifrån. I min konst ställer jag det materiella härdandet bredvid det psykologiska härdandet och skapar en väg in i det förgångna, liksom in i framtiden. I mitt arbete står berättandet i centrum. Det finns något djupt mänskligt där som jag ständigt söker efter.

