Seoyoung Shin

Mitt projekt utforskar hur vävning kan översätta personliga erfarenheter och minnen av Stockholm till fysisk form. Genom en långsam, kontemplativ process fångas stadens flyktiga ögonblick.

Jag närmar mig staden både som en utomstående och en invånare – jag observerar dess ljus, färger och årstidsväxlingar. Genom att dokumentera mina upplevelser med skisser, fotografier och texter, fångar jag subtila, känslomässiga intryck från vardagen.

Genom suddiga detaljer i mohairväven, bryter jag mot det fotorealistiska uttrycket för att spegla minnets oskärpa. Spikar fångar och förankrar ljusets och skuggornas flyktiga former. Genom att rama in arbetet och dölja stadkanter och fransar, bjuder jag in betraktaren att relatera till verket på ett visuellt och känslomässigt plan, snarare än genom dess tekniska utförande.